Min bästa vän begravde sin far i lördags och jag blev tillfrågad som fotograf.
Jag tvekade inte en sekund och tackade ja men varnade att risken är stor att fotografen gråter i floder.
Jag tycker begravningar är vackra men obeskrivligt känsloladdade.
Man kan verkligen se hur gråt och skratt ligger varandra nära då.
Och hur vackra minnen än vi får bära med oss i hjärtats gömma så är ett sista farväl ändå alltid lika svårt att ta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar