Vi hade planerat en fotografering en längre tid redan och när gårdagen spikades fast, för att jag såg på väderprognosen att det skulle vara så gott som lä den kvällen, så hann jag bli lite orolig.
Havet brusa, för mycket i min smak bara en timme innan fotograferingen.
Jag ratta runt stan och sökte den bästa stranden, för stranden hade jag visionerat.
Alla stränder var för smutsiga.
Sjö(O)gräs i mängder o massor...
Bestämde mig ändå för Bellevue, för den va minst dålig av alla dåliga.
Sagt och gjort, där träffades vi.
Jag knäppte dock inte en enda bild där.
Ljuset fattades till på köpet just på den platsen, men det lös däremot upp Fyra Vindarna.
Ditåt styrde vi.
Och det ljuset vi fick där. Jösses...
Jag blir sällan tyst men nu blev jag.
Jag sa knappt nåt bakom kameran.
Diset rulla in från havet och solens varma gula, och jag menar g u l a, ljus silades perfekt mellan träd och växtlighet.
Inte mycket jag behövde editera bilderna.
Innan solen gick ner hann vi ännu ner till HUS.
Havet låg då redan spegel vid strandlinjen och solen måla hennes hår med sina sista strålar.
Här är lite försmak från igår kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar