Jag har ett dagsjobb, ett arbete jag går till fem dagar i veckan och får en flytande lön ifrån, så har jag ett vikariat jag hoppar in i ibland, nu för tolfte året, som hänger ihop med mitt dagsjobb.
Jag är farmaceut till yrket, en pillertrillare.
Jag älskar mitt jobb, det ger mig så mycket, kontakt med folk och medicinvärlden fascinerar mig. Verkligen.
Så är jag egenföretagare, jag är min egen chef nu för femte året, eller nja, en tid hade jag firman på is men fem år är det sedan jag grunda min firma Linda Marie.
Så jag är både arbetstagare och arbetsgivare.
Då jag grunda min firma fundera jag på namn, ville inte att mitt efternamn skulle knippas till firman, eftersom man som kvinna kanske inte alltid heter så livet ut.
För mig gick det just så.
Är glad för att jag valde mitt förnamn samt mellannamn.
Linda Marie.
Jag tycker det klingar rätt fint, min mamma sa alltid åt mig så när jag var liten och hon menade allvar.
Jag jobbar på mitt dagsjobb 30 timmar i veckan, dvs 6 timmars dagar.
Detta främst pga att tiden annars inte skulle räcka till att även sköta mitt andra jobb.
De där två extra timmarna är guld värda, speciellt då man behöv få ett foto taget under mörkare halvåret utomhus mitt i veckan!
Vad fotograferar jag då?
Allt. Typ.
Eller inte riktigt men jag har nog aldrig ännu tackat nej till nån fotografering, isåfall har jag varit dubbelbokad.
Har du intresse att hoppa efter hundar i skogen frågade en efter att hon sett några av mina porträtt på mänskor.
Absolut!
När vår minsting föddes för snart två år sedan så varvade jag ner lite i fotograferandet, det betyder också lätt att folk glömmer dig. Det året gick mest åt att fotografera babysar, barn och familjer.
Jag fick jobba upp mig igen för att få synlighet och jag tror jag kom upp med en barn- och familjefotografstämpel i pannan.
Och den stämpeln bär jag gärna!
Men vet ni, jag fotograferar även annat.
Jag fotograferar mycket porträtt, det har blivit min grej, men jag fotograferar även händelser, evenemang, bröllop, till företag, produkter och till och med bostäder för en mäklarfima eller privatpersoner.
Jag trodde aldrig, för ca 6 - 7 år sedan att mänskor och porträtt skulle värma mig så men så halka jag i där bara och har kommit hit för att stanna.
Vad trodde jag att jag skulle bli då?
Jo, makrofotograf.
Jag uppehåller min Facebooksida https://www.facebook.com/lindamariefoto
mitt Instagramkonto https://www.instagram.com/lindamariefoto/
min hemsida https://www.lindamarie.fi/
samt denna blogg.
På alla kanaler försöker jag ladda upp lite olika bilder, vilket inte är det lättaste alltid...
Speciellt inte då jag ivrar upp mig från någon fantastisk fotosession (typ alla) och vill trycka ut alla lyckade bilder!
Min arbetsmetod är långsam. Jag editerar långsamt, var bild får lika mycket kärlek.
Jag använder inte presets, förutom egna jag byggt till just den bildsessionen.
Annars är inte presets min kopp av te, som engelsmannen sku ha sagt och som jag nämnt innan.
Jag arbetar kvälls och nattetid vid datorn. Som tre (fyra) barns mor är det det enda sättet, att få jobba i lugn och ro. Jag kan bra gå på 5-6 timmars sömn fem dagar, sedan måste jag tanka några dagar med lite fler timmar sömn och gå tidigare än två på natten och lägga mig, annars somnar jag vid datorn.
Inte bara en gång jag håller på att exportera en bild och huvudet faller ner mot naveln innan jag hinner trycka på "Export" :D
Jag har medvetet valt att endast ta emot några bröllop per säsong.
dels har jag begränsat tal med veckoslut pga mitt dagsarbete och dels så har jag mycket andra fotograferingar.
Många av mina fotograferingar är rätt veckoslutsbetonade och ibland har jag upp till fyra fotogrefaringar per veckoslut.
Vinterhalvåret ger dock lite lättnad i veckoslutsarbetet om det önskas studiofotografering, det kan man göra även kvällstid, då det inte är beroende av ljuset.
På fältet försöker jag använda mig av naturljus endast, även gråare dagar, men blixten följer med om ifall.
Jag föredrar molntäcke före sol och skugga före solsidan.
Så porträtt och jag hör ihop, till största delen, jag njuter vansinnigt mycket av att fotografera mänskor! Alla mänskor i olika miljöer och ljus. Få fram det vackra i dem, för alla har något vackert i sig.
Få fram deras personlighet.
Inte bara en gång jag hört av en kund att de valt just mig för att de finner jag plockar fram mänskans personlighet så fint.
Såna ord ger mig luft under vingarna, får mig att tro på det jag gör, att jag är på rätt spår.
Kemin mellan fotografen och modellen är allt.
det är A och O.
Fattas den så är bilden platt, om inte tom.
Så är det.
Men ibland fotograferar jag också helt dokumentära bilder till företag, där hinner jag inte luska ut mänskans personlighet på samma nivå, utan då gäller det att få modellen att bara slappna av.
För att slappna av, det är inte det lättaste, det vet jag också, för det är pirrigt för mig med, var gång!
Detta är de senaste företagsbilderna jag tagit.
Från slutet på året och på denna års sida.
Dokumentära bilder som skulle till tidningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar