Tro det eller ej.
Samma gör nog min Facebook sida, mitt Insta-konto och jag.
Jag brukar hålla mitt privatliv skilt från mitt arbete men tänkte dela litet med mig vad min SoMe tystnad berott på.
Jag har genomgått något av en kreativ vila, dels frivilligt för att jag verkligen varit i behov av det.
Dessutom har jag ett större kraft- och tidskrävande projekt vid sidan om som jag håller på med nu.
Men jag är på slutrakan med allt och har min första inbokade fotografering inom de kommande dagarna.
Det skall bli verkligen härligt att kavla upp ärmarna med nya krafter.
Vintern och våren var lång och arbetstung. Almanackan var fullklottrad, klockan var min största fiende och deadlinesen hängde i nacken. Jag rusa hit, jag rusa dit, ändå ville dygnets timmar inte räcka till. Barnen såg sin mor sitta mer eller mindre konstant vid datorn då hon var hemma.
Det var inte lätt att försöka räcka till åt alla håll. Jag får vara glad jag höll ihop så bra jag höll, att jag inte gick i bitar. Att snurra hus, hem, barn, vardag, dagsjobb, vikariejobb och eget företag är inte alltid det enklaste, trots att man är kvinna. Kvinna men ändå bara mänska.
Min semester förra veckan kunde inte komma in i bättre läge.
Jag åkte på tjejsemester med släktens yngsta och äldsta till medelhavet en vecka.
Det var en väldigt helande och terapeutisk resa. Gav mig perspektiv på mycket men framför allt fick jag ladda mina batterier där nere i solen.
Helande.
Gav mig tid att samla tankar. Glömma klocka. Glömma dagar.
Jag har hört många kloka ord på min livsväg och jag har funderat allt det väldigt mycket på sistone.
'Man behöver komma bort för att komma riktigt nära'
'Att våga vara sig själv i dagens värld kan kräva en enorm mängd ansträngning'
Det ni, är kloka ord...
Men något jag funderat på extra mycket på sistone är även hur mycket jag än älskar internet och dess fantastiska kapacitet att hämta mänskor nära trots att de är mil ifrån varann så kan det även skada otroligt. Internet kan även fungera som en plats där fula rävspel försigår.
Var och en gör sin egen glansbild om sig själv och sin aktivitet men man skall komma ihåg att nätet är även fullt av rävhål.
Men som Mauno Koivisto sa i tiderna, man skall inte låta sig provoceras när det provoceras.
Delar med mig några symboliska bilder från min resa.
Var och en symboliserar en känsla för mig.
Men tolkningen är fri.
Kärlek gott folk!
Det är trots det som snurrar vår jord.
Å ja, rubriken är från en av mina favoritlåtar.
Sök upp den och njut.
Ha ett härligt veckoslut :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar